Ska du bygga nytt hus eller funderar på nytt tak?
Valet av form och material kan mycket väl vara ett viktigt beslut – både för ekonomin och för hur länge huset står kvar.
Taket kallas ibland ”husets femte fasad” och den del av huset man bör lägga extra kraft och pengar på för att garantera att det står kvar. Här går vi igenom olika val du kan göra för ditt tak, från form till beläggning.
Takets form – estetik och praktiska aspekter.
På våra breddgrader är sadeltak med ca 45 graders lutning vanliga eftersom de innebär en avvägning mellan god avrinning med utrymme under taket. Det handlar också om att det är en enkel och billig konstruktion, vilket ska ställas i relation till att den innebär en del underhåll av gavlarna jämför med valmade tak (nedan). Mer bobar yta får man genom ett brutet sadeltak vilket dock ger sämre avrinning tack vare att den del som ligger över brytningen, ofta två tredjedelar av taket, har lägre lutningsgrad.
Den valmade taktypen har fall på alla fyra sidorna, vilket ger mycket god avrinning och dessutom skyddar gavlarna på bekostnad av utrymmet under taket. Ett helvalmat tak går hela vägen ner på gavlarna och vill man öka utrymmet ytterligare kan man välja ett halvvalmat tak.
Pulpettaken lutar åt endast ett håll och saknar takås – istället är högsta punkten på ena långsidan. De liknar plantaken, vilka endast har en lutning på några få grader.
Dessa båda taktyper är fördelaktigt av utrymmesskäl och ofta enkla att bygga, men har visat sig ge problem med läckage vid t.ex. snörika vintrar. Funkisinspirerade moderna hus har idag ofta dubbelt pulpettak som är delade i mitten med fall åt två håll.
Beläggning – ett val som kan kosta.
I Sverige har tegeltaken var vanliga under lång tid och från 60-talet har de konkurrerat med de billigare betongtaken: numera har de båda lång hållbarhet, runt 100 år. Anledningen till att välja tegel är ofta estetisk, eftersom det kan vara svårt att få samma lyster på taket med betongpannor.
Lättare takbeläggningar som t.ex. plåt, papp och gummiduk ställer lägre krav på underkonstruktionen. De har kortare livslängd, 20-30 år för plåttak/moderna papptak och 10-15 års garanterad livslängd för gummidukstaken. Kostnaden per kvadratmeter är de flesta takmaterial högre än för tegel och betong, vilket i viss mån balanseras av att kostnaden för underkonstruktionen oftast blir lägre.
Plåttaken finns i många olika material, t.ex. stål, koppar, aluminium, zink och bly, vilket ger olika livslängd, utseende, underhåll och pris: förzinkade ståltak det vanligaste, medan koppar är mer exklusivt. Det finns också olika typer av profiler, alltså form på plåten, och det är numera vanligt att använda pannformad plåt.Vill man ha hög hållbarhet är bandfalsade tak kanske allra bäst, men kostar mer.
Papptaken utvecklas ständigt och här nämner vi shingel (plattor med bas i t.ex. glasfiber) och onduline (asfaltimpregnerad cellulosa). Papptak kräver mer underhåll än plåttak, men låter å andfra sidan inte på samma sätt som plåttak gör när det regnar, vilket kan bli störande på vindsvåningen eller om man har plåttak på uthuset.
För de estetiskt lagda är skiffertak ofta en dröm och är också avsevärt dyrare än de andra taktyperna. En växande trend i miljönstecken som också är mjukt för ögat är de levande taken, som består av ett underlag (vilket beror på underlagets lutning) och en grön eller röd matta av sedumväxter. Det gröna taket omvandlar inte bara koldioxid till syre utan kyler även huset på sommaren och värmer på vintern.
Underhåll av tak
- Rensa hängrännorna – det ökar livslängden på den nedre delen av taket
- Rensa snö och is i ränndalar (där två tak går ihop, ofta inplåtad) – det är ett känsligt ställe på taket kan släppa in vatten om det får isa igen
- Håll efter mossa på taket – mossan lyfter pannor och släpper in fukt
- Måla/byt vindskivor ofta eller plåta in – omålade vindskivor är en orsak till att fukt dras in under taket
- Håll rent från löv på plåttaket – då håller färgen längre och du slipper måla i flagande färg
Text: Magnus Persson
Foto: Monier Roofing AB