Varifrån kommer fukten – inifrån eller utifrån? Är det farligt att ha fuktigt i källaren? Vad gör man med en krypgrund? Här svarar en expert på dränering på hur fukt i hus fungerar.
Första tipset är att använda dina sinnen: står det vatten i en hörna eller luktar det väldigt mycket ”källare” när du kommer in utifrån? Då kan du ha problem med fukt, även om du inte har en reglad och inredd källare från 70-talet.
– Dränering handlar i grunden om att se till att flytta vatten så att det kan passera bort från huset: grundvattnet ska inte komma in till grunden, regnvatten ska avledas redan på ytan och fukt inifrån källaren ska kunna komma ut, säger Tomas Engqvist på Borås Markentreprenad AB. Det sistnämnda är det få som tänker på, eftersom det känns som att inomhusluften är torrare än utomhusluften, när det under större delen av året i själva verket är tvärtom.
Fukt är inte alltid ett problem.
Eftersom varm luft rent fysiskt har kapacitet att innehålla fler gram vatten per kubikmeter än kallare luft, innehåller inomhusluften oftast mer vatten än den kallare utomhusluften. Genom att det är högre s.k. ångtryck inomhus vill vattnet röra sig ut från huset, varför konstruktioner där man lagt t.ex. vattentät matta på utsidan av grunden gör att fukten inte kommer ut. Var därför uppmärksam om du köpt ett hus där en tidigare ägare dränerat själv, eftersom det kan vara felaktigt gjort.
– Ett fuktigt källargolv i t.ex. en helkällare är inte i sig ett problem, säger Tomas Engqvist, eftersom skillnaden i ångtryck mellan luften i den aningen kallare källaren och de varmare boutrymmena ofta är ganska liten, varför utbytet av luft blir minimalt. Det man behöver tänka på är att inte ställa t.ex. trähyllor eller pappkartonger direkt på källargolvet, för då förmultnar de och kan ge upphov till mögel.
Problemkonstruktioner: suterräng och krypgrund.
De hustyper som ofta har fuktproblem är suterränghus och hus med krypgrund. I suterränghusen måste man ju isolera mot grunden, vilket gör att man ofta får problem med kondens i utrymmet däremellan. I hus med krypgrund gör är det istället t.ex. skillnaden i temperatur när varm, fuktig utomhusluft möter den kalla luften i krypgrunden att det bildas kondens.
– Medan dränering ofta löser oftast problemen för suterränghus, kan man behöva isolera och värma upp krypgrunden till att konstant hålla ca 17 grader för att bli av med kondensen, säger Tomas Engqvist. I fritidshus, som inte är uppvärmda året om, kan man också behöva hålla ner markfukten med hjälp av en plastfolie. Avfuktare är ett sätt att få bort fukten, men det löser ju inte grundproblemet, vilket är den temperatursituation som skapar kondensen.
Tomas har tjugo års erfarenhet av dränering och vet mycket om de fysiska lagar som styr fukten, men trots detta säger han att man ofta upptäcker att ”verkligheten är annorlunda än kartan”. Det är därför han och hans kollegor gör inspektioner innan de ger en rekommendation till kunden: det är det enda som gäller om man vill skapa varaktiga lösningar på hur vatten rör sig i och kring det enskilda huset.
Text: Magnus Persson
