Värmeenergi finns överallt runt oss. Det handlar bara om att kunna använda den utan att behöva tillföra alltför stora mängder energi utifrån. En värmepump kan dra nytta av en lagrad värmeenergi. Oavsett om det handlar om värmeenergi i luften (uteluft eller ventilationsluft), markens yt- eller djupskikt, berggrunden, grundvattnet eller i spillvatten finns energin där, redo att transporteras och omvandlas till ännu högvärdigare energi. Vilken typ av värmekälla som är lämpligast beror bl.a. på husets energibehov, vilket värmesystem som idag är installerat i huset och vilka förutsättningar som naturen runt huset erbjuder.
Värmepumpen fungerar som ett kylskåp, fast tvärtom
I ett kylskåp flyttas värmen inifrån kylskåpet till utsidan. I en värmepump flyttas värme, lagrad i luft, mark, berg eller vatten, in i huset. Värmepumpen består av fyra huvuddelar; förångare, kondensor, expansionsventil (strypventil som minskar trycket) och kompressor (som höjer trycket). Dessa är förbundna med ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedium, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform.
Kokpunkten för olika vätskor varierar med trycket, ju högre tryck desto högre kokpunkt. Vatten kokar t.ex. vid +100°C vid normalt tryck. Höjer man trycket till det dubbla kokar vattnet vid +120°C. Halverar man trycket, kokar vattnet redan vid +80°C. Köldmedierna i värmepumpen fungerar likadant, deras kokpunkt ändras då trycket ändras. Deras kokpunkt ligger dock så lågt som ca -40°C vid atmosfärtryck. Därför kan de användas även vid låga temperaturer hos värmekällan.
Så lönsam är värmepumpen
Värmepumpens värmefaktor.
Ju högre effektivitet en värmepump har desto lönsammare är den. Effektiviteten anges som värmefaktor, energin som erhålls från pumpen i relation till tillförd elektrisk energi.
Exempel: Värmefaktor tre (3) anger att tre gånger så mycket energi som tillförs med el kan utvinnas som värmeenergi. Dvs. två tredjedelar erhålls ”gratis” ur värmekällan. Man sparar alltså mer pengar ju mer energi huset förbrukar.
OBS! Tänk på att värmefaktor kan anges med eller utan hjälpaggregat (pumpar mm) och vid olika temperaturer. Se upp vid jämförelser.
Ju lägre temperaturhöjningar, desto högre blir värmefaktorn, dvs. värmepumpar är effektivast i värmesystem som har låga temperaturer.
Effektbehov.
Man kan mäta effektbehovet genom att mäta olje- och/eller elförbrukning. En förenklad schablon är att effektbehovet i kW, vid lägsta utetemperatur (årets kallaste dag), är tre gånger årsförbrukningen av olja, då huset ligger i Mälardalen. Har man förbrukat tre (3) m3 olja på ett år är effektbehovet tre gånger så stort, dvs. nio (9) kW.
Dimensionering av värmepumpar.
Värmepumpen dimensioneras inte efter det högsta effektbehovet, eftersom detta är olönsamt. Större delen av året skulle pumpen få korta drifttider med många starter, vilket ger högt slitage, i stället för att gå kontinuerligt under längre perioder.
Om elförbrukningen för uppvärmning och varmvatten, i ett eluppvärmt hus, är 20 000 kWh, är det maximala effektbehovet ca 8 kW.
Vilka schablonvärden som gäller för olika delar av landet vet alla SVEP-auktoriserade leverantörer.
Erfarenhetsmässigt vet man att om dimensionering görs efter 50-70% av det högsta behovet, täcks ca 70-90% av hela årets energibehov, beroende på val av värmekälla.
Tillsatsenergi tas lämpligast från elpatroner eller från eventuellt befintlig värmepanna. Värme från värmepumpar är alltid lönsamma ur miljösynpunkt.
Val av värmepump
Värmepumpens värmefaktor. Faktorer som påverkar valet av värmepump och värmekälla är bland annat hustyp, husets energibehov och skick, belägenhet och värmesystem. Då man skall välja och dimensionera bör följande fakta finnas tillgängliga:
- Husets storlek i kvm (totalt uppvärmd yta)
- Energiförbrukning (el kWh, olja m3, ved m3; statistik över ett antal år är en fördel)
- Ventilations behov och ventilationssystem
- Tomt – yta, markförhållanden och belägenhet
- Husinnevånarnas antal och ålder
Källa: SKVP.SE
Foto: ComfortZone
