Tycker du att solenergi är spännande, men är fundersam kring hur det är tänkt att fungera när snön ligger djup på taket? I dag väljer allt fler att kombinera flera olika typer av värmesystem – dels för att dra nytta av deras olika styrkor och dels för att dra sitt strå till stacken för miljön, men kanske främst för att kunna sänka sina uppvärmningskostnader.
Vilken kombination av värmesystem du bör välja vilar på två saker: hur din bostad är beskaffad och hur mycket du vill göra själv. Bor du nära en sjö eller har en bit mark som du inte använder till något? Då kan en sjö- eller markvärme vara ett alternativ. Har du ett stort, plant tak i söderläge? Då kan du kanske minska elförbrukningen genom att installera solfångare. Har du egen skog som du gärna brukar och arbetar med? Då kan vedeldning vara något för dig. Här kan du läsa om olika typer av uppvärmningssystem och kombinera dem för att både du och din bostad ska trivas!
Radiatorer, golvvärme och luftburen värme
Nästan oavsett vilket uppvärmningssystem du väljer är valet av distributionssystem, dvs. hur du väljer att låta värmen spridas i bostaden, avgörande för resultatet. Golvvärme och radiatorsystem med många och stora radiatorer fungerar bäst för lågtemperatursystem, dvs. de flesta värmepumpar. Luftburen värme och radiatorsystem med få och små radiatorer (som finns i många äldre hus) fungerar däremot bättre för högtemperatursystem, t.ex. vedeldning eller fjärrvärme. Anledningen är att ju större yta distributionssystemet har, desto lägre temperatur krävs för att värma rummen till behaglig temperatur – om radiatorerna är för få och små för din bostad måste t.ex. en bergvärmepump använda t.ex. en inbyggd elpatron för att höja vattentemperaturen till 40o, medan det med ett golvvärmesystem kanske hade räckt med 23o.
Värmepumpar
Gemensamt för dessa är att de utvinner värme ur din bostads omgivningar. De kräver el för att fungera och är av kostnadsskäl inte dimensionerade för att klara hela uppvärmningen under de kallaste dagarna på året, varför de med bör kombineras med t.ex. vedeldning. De kräver en större investering, men det löpande arbetet är oftast minimalt. De flesta former av värmepumpar som kräver grävning, borrning eller utnyttjande av vatten på något sätt kräver oftast tillstånd från kommunen.
Luft-vattenvärme
En utomhusdel utvinner värme ur luften, som sedan används för att värma bostaden genom ett vattenburet distributionssystem. Innebär en större investering än luft-luftvärme, men mindre än övriga värempumpar, och är relativt enkel att installera.
Bergvärme
Via ett eller flera borrhål (djupet är beroende av husets energibehov) utvinns värme ur solenergi som lagrats i berggrunden. Denna omvandlas i värmepumpen till varmvatten som värmer huset via ett vattenburet distributionssystem. Relativt hög investeringskostnad med både värmepump och borrning, vilket dock betalar sig på sikt.
Frånluftsvärme
Återvinner värme ur den luft som går ut genom ventilationen och återför den till bostaden. Billig och enkel att installera jämfört med andra typer av värmepumpar – används ofta som komplement till annan värmekälla. Passar hus med samlade ventilationskanaler och fläktdriven ventilation.
Luft-luftvärme
Har en utomhusdel, som utvinner värme ur luften, och en inomhusdel, som blåser in värmen i bostaden med hjälp av en fläkt. Tappar snabbt effekt under de kalla månaderna, men är billigare och oftast enklare att installera än andra typer av värmepumpar och kräver inte ett vattenburet distributionssystem (radiatorer eller golvvärme). Många varianter kan användas som avkylningssystem på sommaren. Separat varmvattensystem krävs oftast.
Solenergi
Solenergin är en snabbt växande energikälla, kanske främst för att den är både miljövänlig och att energin är gratis. Den är dock ännu så länge ett komplement, eftersom den ger avkastning främst på sommarhalvåret och då i form av el som kan användas för att driva andra former av uppvärmningssystem eller säljas på elmarknaden. Solenergi kräver en stor investering som i dagsläget kanske främst motiveras av miljövinsterna – framtida statliga subventioner och nya tekniska framsteg kan dock förändra denna situation.
Offerter och märkningar
När du väljer uppvärmningssystem ska du alltid ta in minst tre olika offerter, eftersom olika leverantörer ofta ger väldigt olika förslag på lösningar. Var noga med valet av installatör eftersom det inte bara gäller att hitta rätt lösning för huset i dag utan även att skapa en driftssäker uppvärmning under många år framöver.
Titta också efter märkningar på värmepumpar: EHPA är en europeisk märkning (som snart kommer att fasas ut till förmån för HP Keymark-märkningen) och P-märkningen är SP:s egen märkning (sp.se). Alla luft-luftvärmepumpar ska vara energimärkta och det finns i dag värmepumpar som är miljömärkta se: svanen.se.
Tio sätt att spara energi och pengar
- Tilläggsisolera – att behålla så mycket värme som möjligt så långe som möjligt minskar uppvärmningsbehovet.
- Byt fönster – treglasfönster och bättre isolering runt fönstren betalar sig ganska snabbt genom lägre energikostnader.
- Se över ventilationen – en frånluftsvärmepump kan återvinna en del av den värme som går ut, vilket minskar kostnaderna.
- Värm upp källaren med t.ex. radiatorer – förutom minska trycket på lågtemperatursystem (värmepumpar), skyddar det även huset från fuktskador.
- Installera fler och större radiatorer, alt. golvvärme – ger jämnare värme och minskar ofta trycket på uppvärmningssystemet under kalla dagar.
- Återvinn värme ur använt vatten med t.ex. en avloppsvärmeväxlare (mest effektiv i större hus) – även utan en sådan kan du, om du t.ex. tar ett bad, låta det varma vattnet vara kvar i badkaret tills det blivit rumstempererat för att dra nytta av värmen.
- Byt ut alla lampor mot lågenergi- eller LED-lampor – investeringen betalar sig snabbt i lägre elkostnader.
- Se över kyl och frys – även här betalar sig investering i ny, energisnål teknik på ganska kort sikt.
- Kör torktumlaren och luftkonditioneringen så lite du kan – det är två av husets största energibovar.
- Slå av alla apparater på natten – standby-läget drar ofta nästan lika mycket ström som om apparaten är påslagen.
Text: Magnus Persson