Redan innan den nya Plan- och Bygglagen trädde i kraft den 2 maj var frågorna många – här tar vi upp det som de flesta vill veta.
Om man läser forum eller frågar grannen så får man ofta höra skiftande historier om vad som kräver bygglov och vad som inte gör det. Det mesta löser sig om du kontaktar din kommun: en kontakt du ska ta så fort du kan, eftersom en av de första saker du behöver veta är om ditt område är detaljplanerat eller om det finns områdesbestämmelser som gäller.
Detaljplanerade områden har specifika krav och bestämmelser som måste uppfyllas och som du bör ta en titt på dem innan du funderar på att söka bygglov. Om det saknas en detaljplanering kan det finnas områdesbestämmelser som anger riktlinjer för vad man får göra i området.
Ökad volym = bygglov
De flesta vet att när man bygger ett nytt bostadshus på en tomt så krävs bygglov. Att det också kan krävas bygglov när man gräver en källare eller höjer taket är kanske mindre känt. Regeln är att om ändringarna gör att husets volym ökar, så krävs bygglov inom detaljplanerat område. Utanför detaljplanerat område får man bygga till bostadshus eller så kallade komplementbyggnader, d.v.s. friggebodar, om tillbyggnaden inte dominerar över den ursprungliga byggnaden, såvida kommunens regler inte säger annat.
Man kan utan bygglov bygga en eller flera komplementbyggnader med en total yta om maximalt 15 m2 på tomten, under förutsättning att de inte är högre än tre meter. Man får också bygga en uteplats som går maximalt 3,6 meter ut från husväggen utan bygglov och omgärda den med en mur eller ett plank som är högst 180 cm högt – annars krävs oftast bygglov för plank och murar, men inte staket.
Du får också utan bygglov bygga ett skärmtak på mindre än 15 m2, men tänk på att inglasning av en takbeklädd altan räknas som tillbyggnad.
Grannen måste ge sitt medgivande
Oavsett om det gäller en friggebod, ett plank eller en altan så får man inte utan grannens medgivande bygga något närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Om du inte är orolig för grannsämjan kan du lämna in ansökan om bygglov även om grannen inte ger sitt medgivande och hoppas på att byggnadsnämnden går på din linje – men tänk på att grannen kan komma att överklaga.
Ombyggnation som inte gör att byggnadens volym ökar,
t.ex. att inreda en vind eller flytta väggar, kräver inte bygglov så länge man inte rör bärande väggar eller förändrar t.ex. avlopp eller rökgångar. En annan förändring som kräver bygglov är förändring av byggnadens bruk, med eller utan ombyggnad: om du t.ex. startar en gårdsbutik i ett rum i huset eller ladugården eller inreder en lägenhet för uthyrning.
Den stora nyheten i den nya Plan‐och Bygglagen (PBL) som trädde i kraft 2 maj 2011 är att man måste ha en kontrollansvarig för alla former av bygglovspliktigt byggande. Den kontrollansvarige ersätter den tidigare kvalitetsansvarige och ska vara oberoende från den som utför arbetet. Det är också ett krav att den kontrollansvarige ska vara certifierad – en lista på de som är certifierade finns på Boverkets webbplats.
Kortare handläggningstider
En annan positiv nyhet är handläggningstiden: byggnadsnämnden är skyldig att besluta inom tio veckor från det datum då anmälan gjordes. Om ytterligare utredning krävs kan beslutet skjutas upp maximalt tio veckor till, varför det kan vara klokt att räkna med den extra tiden om ärendet kan vara krångligt, t.ex. nära vatten eller inom detaljplanerat område.
Fler nyheter i PBL är att tillgängligheten prövas: man måste kunna visa att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse‐eller orienteringsförmåga. Man får inte heller påbörja någon typ av bygglovspliktiga arbeten utan ett startbesked och byggnaden får inte tas i bruk om inte ett slutbesked utfärdats.
Text: Magnus Persson